Under turnén i somras med KÄRLEKSBREV så hade vi med LOVSÅNG TILL KÄRLEKEN som extranummer. Niklas Sundén och jag började spåna på möjligheten att göra nåt enbart för röst och dragspel, Piafs musik är ju GATA och dragspel är GATA... Några dar senare hade jag idén klar och jag kontaktade Dramatenchefen som tog emot förslaget med öppna armar. I höstas var det 40 år sen Piaf dog. Hon har följt mig alltsedan jag dansade till Milord i vardagsrummet i Gubbängen. Allra mest naturligtvis under struliga tonår när Piafs röst gav mig mod att leva. Det är det som jag har tagit fasta på i CHANSON SUICIDE. Piaf är musik för de utsatta, de förryckta, de förtryckta, de som inte finner sig. Edith Piaf var stigmatiserad i alla avseenden, kvinna, proletär, artist - och narkoman. Föreställningen kommer att spelas på Lejonkulan som hyser UNGA DRAMATEN. Mitt mål är gymnasiepublik och uppåt. Skulle gärna bidra med hopp och tröst till unga tjejer och killar på samma sätt som Edith en gång gav mig livsmod. Jag nyöversätter femton sånger, en och en halv timme. Jag söker mig till rötterna i språket, där finns mer gata, skit och passion än man anar. Och med enbart dragspel vill jag närma mig den enkla tradition som ursprungligen var Piafs egen. Magnus Carlsson (Robin, Lennart m.m.) har gjort affisch. Gunnar Nordén (Min kapellmästare) är musikalisk coach och Linus Fellbom ljussätter. Texter till Chanson Suicide finns att läsa här.